Veckan har passerat med en massa skola och träning som vanligt. Ryggpasset var för en gångs skull det bästa passet, vilken resulterade i 2 personbästa i marklyft på raken! Först lyfte jag 80 kg, därefter höjde jag ribban till 90! Lyftet på 90 kg kändes så otroligt bra, så jag tänkte att jag tar 100 kg när jag ändå håller på. Men jag hann knappt vidröra stången innan hjärnspökena tog över. Psyket spelade mig ett litet spratt. Ni vet sådär när kroppen och jag själv säger att jag kommer klara det, men hjärnan bara skriker nej... Då är det ingen idé att ge sig in på ett till lyft, utan det är bättre att spara sig till nästa gång. Sunt förnuft helt enkelt...

 

Bra beslut anser jag. Det kanske hade blivit lite väl mycket att ta in 3 nya personbästa under ett och samma pass. Jag menar, marklyft har inte varit min starka sida. Har hållt mig väldigt lugn på den fronten i och med att TEKNIKEN SKA SITTA, innan man börjar lasta på vikterna. 

 

Men det känns bra! Fortfarande ska det jobbas mer på tekniken dock och få bort min emellanåt svankande och buktande rygg. 

 

Även fredagen resulterade i ett lugnare träningspass, dock denna gång var det lite svårt att hålla tillbaka då vi körde axlar. Det gick bra och jag känner mig så gott som frisk, skam den som ger sig! *peppar peppar* 

Även om jag kände ett stygn av besvikelse då jag tappat lite i styrka, så var det bara skönt att komma och göra sitt bästa.

 

 

Kvällen avslutades med klassfest, mycket bra uppslutning och det var en riktigt lyckad kväll, om man räknar bort att min väska med plånbok och legitimation försvann (vilken dagen efter återfanns hos Tove, tur i oturen). Ingen krogsväng för min och Mickes del, men tur att förfestandet tydligen var det bästa. Förfesten var grym, men vad ska man inte förvänta sig av ett gäng grymma människor! Helt galet! Jag är så sjukt glad att jag får vara omgiven av dessa människor, riktiga glädjespridare! 

 

Under gårdagen blev det lite bakishäng på Olles med gott käk och hockeytittande med några från klassen. Därefter hamnade jag, Micke och Marcus hemma med en fet godispåse framför ett x-antal avsnitt av serien "band of brothers". Mycket bra helg med andra ord! Denna dag ska ägnas åt mindre roliga saker, hemtenta i träningslära... Wish me good luck! :)

 

Hoppas ni har det bra! Saknar er mina nära och kära!

Puss och kram!

 

2 veckor av krasslighet har passerat och frustrationen över att inte kunna träna har varit helt extrem. Fattar inte hur det kan vara så sjukt påfrestande både kroppsligen och själsligen! Inte nog med att man är tekniskt sett förkyld så ska man dras med en abstinens som är total. Det är som att en bit av min identitet har slitits bort, det kan låta absurt, men jag är glad att jag fått bevisat för mig själv hur mycket denna livsstil betyder för mig. Jag vill absolut att andra människor som saknar förståelse för detta "fenomen", faktiskt tar sig en funderare på "vad kan jag passioneras av?". Istället för att i sitt förnekelsestadium hävda att det låter töntigt, jobbigt och Fan med hans moster hur ordalagen kan lyda! Hitta eran grej (vad som helst), jobba på och bli bara jävligt grymma på det ni gör! Så ska ni märka vilken skillnad det faktiskt blir i eran livskvalitet! Sådana människor beundrar jag och det borde finnas fler! :)

 

Idag blev iallafall ett riktigt lugnt ryggpass av och det var efterlängtat! Bara principen att få entra gymmets dörrar och om så bara snudda lite på vikterna fick mig att få lite extra energi till min uppfriskningsprocess... Viljan att bli frisk och bara fortsätta köra är otroligt viktig att bibehålla. Det är trots allt i sådana här faser människan rent naturligt har en tendens att ge upp. Efter långdragen sjukdom kan det vara extra jobbigt att komma tillbaka i gängorna igen och det uppdaterar jag mig själv ständigt med, allt för att bibehålla min fokus till att faktiskt vara tillbaka på banan snart!

 

Lite lugn rehabträning dom dagar jag känner mig pigg kan vara en hjälp på traven!

Let´s go!

 

 

 

Humorn är på topp :)

För övrigt en sjukt bra orginallåt av skandalprinsessan Miley Cyrus. (som en del av den mänskliga befolkningen kanske haft svårt att missa.)

Här sitter jag tragiskt nog med mina bästa kompanjoner, fru Dator och herr Luftrörskatarr. Ett smart tips bara, ge fan i att träna när ni känt er lite krassliga, men tror att ni likförbannat kan pressa på lite fotbollslir följt av ett mördarpass på gymmet... Inte det klokaste jag gjort i mitt liv, men jag kände mig såpass pigg just då att det inte tåldes att skjutas upp. Whatever, skadan redan skedd :)

 

Efter några dagars ofantligt hinkande av ingefärathé och molipect ger det nog med sig. Träningsabstinensen är så total att jag måste gå in i en djup trans av meditation och har redan börjat se "livets mening" och andra djupsinniga saker i blåögat, såsom t.ex. att mitt snor är grönt som nyskördat gräs en fuktig sommarmorgon... Poetiskt va? (Läs med en nypa salt)

 

Nej alltså, jag garvar åt mig själv. Det är inte lätt... Fuck this!

 

Hur som haver, vad kan vi göra för något konstruktivt av detta då? Typ byta design på denna blogg!!! Ohja, men lika snabbt som jag tänkte tanken avhyvlade jag arbetet som ligger bakom... Finns en liten vision om att svida om bloggen till lite mer "träning och hälsa" faktiskt. Istället för att ha en fet liggande egobild som header kanske jag kan ta en fet egobild hållandes i en hantel eller något annat hurtigt... Lixom min header säger ju typ att jag är lat som bara ligger ner hela dagarna, vilket jag inte alls är... Så det här funkar ju inte...