A sad goodbye...

Vi lämnade El Nido som planerat!

Det kändes i hjärtat att lämna våra vänner, Emelyn och Henny. Dom som hade planerat att vi skulle få vara med under en "bonfire" på stranden. Familj och vänner samlas runt elden på helgerna för att äta och ha det trevligt.

Emelyn sa att "kommer ni tillbaka en dag så måste vi ha våran bonfire". Tjejerna hade tillome gjort varsitt armband till oss som dom gav på stranden under våran sista kväll i El Nido, som avskedspresent. Under den kvällen umgicks vi bara med Emelyn och Henny. Vi åt gott och strandvandrade, tills vi lämnade två ledsna tjejor vid stranden när kvällen led mot sitt slut.

Helt otroligt vad totala främlingar kan komma att betyda mycket för varann. Emelyn förklarade för mig hur mycket vi betydde för dom sista kvällen osv, och det konstigaste, allt hon sa kom från hjärtat.

Händer ovanstående i Sverige? Skulle inte tro det va...

Det är något som jag kommer bära med mig resten av livet och det värmer mig gott i hjärtat att ha fått chansen att lära känna dessa människor. Jag kan säga allt det med ett konstaterande; i fattiga länder kan man hitta dom rikaste av människor. Nämligen besitter dom en rikedom i form av kärlek, ödmjukhet och gemenskap på ett sätt som är svårt att förklara, man måste vara med om det själv.

Anyway, nu ska vi börja röra oss mot flygplatsen för att sedan åka vidare till Manilla. Därefter bär det av mot Malaysia, Kuala Lumpur.

Vet att ni saknar mer bilder. Vi har försökt att ladda upp bilder ett x-antal gånger, men det totalvägrar.

Ha det bra alla där hemma!
Puss och kram!
/Sofie
 
22 januari
El Nido - Filippinerna
 
Hela gänget samlat på avskedsmiddag. Så fina! (notera tjejernas underbara tjocka hår!)
 
Jag, Myrivic "Henny", Emelyn och Jens. Fotad sista kvällen tillsammans på stranden.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0