Nu kanske det börjar bli på tiden att slänga upp lite bilder från våran mysiga påsk!

Dock blev det överhuvudtaget inte mycket fotande i Mickes stuga, trist att vi inte fotade! Hursomhelst hade vi en jättebra påsk med Mickes familj i Umeåstugan. Vi myste på med bastu och njöt av det fina vädret, åt god påskmiddag med stuggrannarna, spelade sällskapsspel och rände lite på stan i Umeå.
Vad mer kan man begära? :)

På väg ifrån Mickes stuga var vi bara tvungen att stanna för att fota denna fascinerande skapelse...

Haha, hur klockren blev inte den bilden!?

När vi väl hamnat i Skellefteå var det dags att bosätta sig hos bror med familj över natten. Blev lite vårfiske med brorsan där på kvällskvisten. Och dom flesta som har fiskat med mig vet att jag är som en jävla parodi när jag ska fiska. Trampar jag inte ner i myrar, fastnar med stöveln och plaskar runt där i bara sockarna, ja då fastnar jag med draget i isflak istället... Precis, det var just det där med isflaket jag gjorde denna gång...

Stod och kastade kastspö som vanligt och njöt av att jag var en så proffsig fiskare. Därefter upptäcker jag att jag fastnat med draget i ett isflak som finns precis bredvid strandkanten, rycker och drar men inte ett skit händer. Jag ser att det där isflaket förmodligen går att rubba, då den gungade litegrann tillsammans med älven. Så jag tar en fet jävla sten och hivar den på flaket. Flaket lossnar och börjar glida med älven, känner mig stolt... Men kommer då i underfund med att draget faktiskt sitter kvar fortfarande i isflaket som glider med älven. Haha! Gissa urfånig man kände sig, men Micke kom till undsättning och räddade mig. Tacka fan för det!
Annars hade jag väl sprungit efter det där satans jävla isflaket i ren förtvivlan än idag...

Precis... En ren jävla parodi är vad man kan kalla mig när jag "fiskar". Men jag försöker ju iallafall... Och dom som fiskar med mig får iallafall lite underhållning, så det är ju bra...